Skip to Content

Vad då skillnad?

domkyrkan_FErinBrierly.jpg

Den ojämförligt vanligaste frågan en metodist får utanför sina egna kretsar är: ”Vad är det för skillnad mellan Metodistkyrkan och den Lutherska kyrkan?” Svaret är: ”Vad då skillnad?”

Om vi går tillbaka i tiden finns mycket att berätta. Men när teologer och ledare i vår tid samtalar, konstaterar de att det handlar om ”skillnader i teologisk terminologi”. Man redogör för olika ”betoningar” som kan bli fel om de dras till sina ytterligheter, vilket också skett i historien. Men ”om våra kyrkosamfund tar avstånd från dessa… ytterligheter, finns ingen meningsmotsättning… mellan oss”.

LÄRA
I september 2007 blev rapporten Delaktiga i Kristus klar efter en tids så kallade lärosamtal. Kyrkomöte och två årskonferenser godkände rapporten och ett officiellt avtal ingicks mellan Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, Suomen metodistikirkko och Finlands svenska metodistkyrka. http://sakasti.evl.fi/sakasti.nsf/0/215E302C60D9F6FAC225773000452F61/$FILE/delaktiga_i_kristus.pdf

Under rubriken ”Att växa i rättfärdiggörelse” sammanfattar man de mest centrala frågorna på följande sätt:

"Då de terminologiska klargörandena ovan är gjorda kan vi vara eniga om att rättfärdigheten å ena sidan är en ovillkorlig verklighet som inte beror av den kristna människans eget tillstånd (förlåtelse-aspekten), å andra sidan en förnyelse som är närvarande i den kristna människan (nytt liv i Kristus-aspekten), som hela tiden skall utvecklas och bli bättre. Metodisterna anser att rättfärdiggörelsen är ”frälsningens början” och allt som följer efter det är 'helgelse', vilket betyder tillväxt i tron och i att känna Kristi nåd."

"Lutheraner och metodister lär gemensamt att den kristna människan växer i rättfärdiggörande tro när hon tar sin tillflykt till Kristus. Enligt lutheranerna hör den så kallade partim iustus, partim peccator-aspekten till rättfärdiggörel- sen. Metodisternas lära om att den kristna växer i att äga frälsningen och knyts till Kristus allt fastare, är en fråga som lutheranerna kan godkänna, även om den har behandlats i ringa mån. Den så kallade spiritualitet som under de senaste decennierna väckt intresse i den lutherska kyrkan talar om en längtan efter en sådan självupplevd och allt djupare medvetenhet om Kristus och hans Andes närvaro som metodisterna avser när de talar om att växa i tron."

PRAXIS
Även om man i lärosamtalen igen konstaterar att det inte finns några väsentliga skillnader i synen på dopet och nattvarden, är praxisen olika. Fast den lutherska kyrkan numera säger att ”man inte (kan) säga att en odöpt människa helt och hållet skulle stå utanför Guds nåd och kärlek”, tillämpas alltjämt nöddop. Vilket Metodistkyrkan inte gör.

I den lutherska kyrkan ingår nattvarden så gott som alltid i söndagens huvudgudstjänst. Det var också John Wesleys rekommendation och praxis, men på grund av pastorsbrist när väckelsen spreds tappade man bort den goda intentionen. För 50 år sedan firades nattvard bara 2-3 gånger per år i Nordens metodistkyrkor, medan det numera är vanligt med en gång i månaden. Metodistkyrkans policydokument ”This Holy Mystery” uppmanar emellertid alla metodistförsamlingar att inkludera nattvarden i gudstjänsten varje vecka (Congregations of The United Methodist Church are encouraged to move toward a richer sacramental life, including weekly celebration of the Lord’s Supper at the services on the Lord’s Day.)

KULTUR
Ännu i början på tjugohundratalet kunde man tala om olika gudstjänstkultur i de båda kyrkorna. En liturgiskt bunden gudstjänst, piporgel och psalmsång i Lutherska kyrkan, enklare och aningen frejdigare i Metodistkyrkan. Idag har stilen och uttrycksformerna blandats och breddats i alla kyrkor. Man kan aldrig vara säker på vad man möter när man öppnar kyrkdörren. Alltjämt är det högtidligare i den Lutherska kyrkan och friare i alla frikyrkor, men den tydliga samfundskulturen finns knappast längre.

Vart tog och tar skillnaden vägen? Viktigare är att vi ”tillsammans… som lutheraner och metodister (är) redo att stå till förfogande som arbetsredskap i Guds plan att frälsa och försona hela mänskligheten och hela skapelsen.

Hans Växby



rsnb | about seo