Skip to Content

RSNB content

Hur skulle det kännas för dig att komma till den bästa kyrkan någonsin?

Framtidens kyrka 1.JPG

KYRKANS MEDARBETARE DRÖMMER

Hur skulle det kännas för dig att komma till den bästa kyrkan någonsin? Hurudan skulle den kyrkan vara, vad skulle du känna och uppleva? Bland annat de frågorna fick kyrkans svenskspråkiga medarbetare ställa sig själva på Pörkenäs i mars.

DET VAR inte första gången som det fördes ivriga diskussioner om kyrkans vision och framtid. Finlands svenska metodistkyrka har ett arbets- och visionsutskott som redan i många år arbetat med frågor som berör kyrkans framtid och vision. Den här gången var det kyrkans medarbetare, det vill säga pastorer och församlingsarbetare, som var samlade till Pörkenäs lägergård i början av mars, som fick visionera tillsammans.

FRAMTIDENS KYRKA

Bot

De sju första kapitlen i Tredje Mosebok innehåller huvuddelen av Gamla testamentets offerlagar. Den grundläggande tanken är att en synd skall ersättas med offer inför Gud. Ett konkret exempel är 3 Mos 5: 5-6, som i 1917 års översättning lyder: ”…så skall han, när han har ådragit sig skuld i något av dessa stycken, bekänna det vari han har syndat och såsom bot för den synd han har begått föra fram åt HERREN ett hondjur av småboskapen, antingen en tacka eller en get, till syndoffer.” På det hebreiska originalspråket betyder ”bot” gottgörelse, dvs kompensation för en överträdelse eller synd. Bibel 2000 översätter också med ”gottgörelse” där den gamla översättningen har ”bot”. Men visst förstår vi också det gamla ordet och känner igen tankegången när ordet presenteras i flertal: ”böter”.

I #metoo-dismens tidevarv

Foto Azat Bayandin.jpg

Hur angeläget #metoo än är så behöver vi förr eller senare också tala om den kristna förlåtelsen, skriver Jan-Erik Andelin

Oro och hopp

2018-01-15 17.25.42.jpg

– Jag ser på samhället som en myrstack, en massa människor som drar sitt strå till stacken. Det har varit Finlands styrka, speciellt från 50-talet och framåt. På senare år har vi sett en tendens till ökad polarisering, där det inte längre stämmer att alla har samma förutsättningar att finna sin plats och se sitt bidrag till helheten. Vi ser därför tecken på en oroande tudelning av samhället. Det säger samhällsvetaren och forskaren vid Åbo Akademi, Siv Sandberg.

Kyrkans kondition

18673771964_bbd15fb723_k.jpg

När det gäller kroppens kondition gör man ibland misstaget att tro att det beror på hur stark man är, dvs. på musklerna. Men kondition är detsamma som syreupptagningsförmåga, som avgör ”kroppens förmåga att utföra ett långvarigt, submaximalt arbete” (Wikipedia).

Vi tror ibland att en församlings kondition handlar om muskler, dvs. om hur många medlemmar församlingen har, hur god dess ekonomi är, hur aktiv den är på nätet, vilka specialarrangemang den klarar av och hur häftig musiken är på gudstjänsten. Men hur viktiga än våra resurser och vår kreativitet när det gäller att nå ut är, är det också här ett misstag att tro på ett direkt samband med muskler och kondition.

Metodistpastor Barratt lade grund för pingstkyrkan

I.K.Inha_Vilhelmsgatan.jpg

Thomas Ball Barratt var en brittisk-norsk gentlemannapastor i Metodistkyrkan som upplevde de första dragen av den moderna pingstväckelsen – och hämtade den till Finland.

Hösten 1911 steg metodistpastor Thomas Ball Barratt, 48, av ångbåten i Hangö. Med det gjorde han kyrkohistoria i Finland – inte så mycket för sin egen kyrka här, utan för att han bidrog till att pingströrelsen fick sin början i vårt land.

Märkesåret markerar skillnad och samhörighet

Björn 2.jpg

Det har från början varit klart att firandet av reformationens 500 år inte kan ha karaktär av en jubelfest. Det faktum att kyrkan splittrades är ju inte i sig en orsak till glädje. Därför är den ekumeniska grundtonen i märkesåret en viktig markering. Det här syntes ju också i att påven och Lutherska Världsförbundet tillsammans inbjöd till festligheterna i Lund då märkesåret inleddes.

Från motspelare till medspelare

Metodistkyrkan i Sarpsborg var fram till branden 1992 Norges äldsta frikyrka.

Då metodister ska ingå avtal med den luterska kyrkan är det inte bara teologin som skapar svårigheter. Lars-Erik Nordby ger en internationell utblick om samtalens dynamik.

Vad då skillnad?

domkyrkan_FErinBrierly.jpg

Den ojämförligt vanligaste frågan en metodist får utanför sina egna kretsar är: ”Vad är det för skillnad mellan Metodistkyrkan och den Lutherska kyrkan?” Svaret är: ”Vad då skillnad?”

Om vi går tillbaka i tiden finns mycket att berätta. Men när teologer och ledare i vår tid samtalar, konstaterar de att det handlar om ”skillnader i teologisk terminologi”. Man redogör för olika ”betoningar” som kan bli fel om de dras till sina ytterligheter, vilket också skett i historien. Men ”om våra kyrkosamfund tar avstånd från dessa… ytterligheter, finns ingen meningsmotsättning… mellan oss”.

LÄRA

Rauhan Sanomia/Nya Budbäraren Nr 2/17

rsnb-2017-2-parm.jpg

Reformationen och Metodismens andel i dess nutid är tema för RS/Nya Budbäraren Nr 2/17, som nu finns tillgänglig i Finlands och Sveriges metodistförsamlingar.

Prenumerera på innehåll


about seo