– Vid 88 års ålder dyker det upp många olika upplevelser när jag tänker på församlingen. Jag tänker att jag har fått vara med och göra någonting gott. Jag har fått uppgifter där jag har kunnat använda mina gåvor. Det har varit fint.
– När jag tänker på mitt liv, vägen från pastorsbostaden i Kokkola till studiestaden Åbo och sedan via lite omvägar till Helsingfors, så har jag upplevt några ”väckelser” i mitt liv. Först var den politiska väckelsen under studietiden. Sedan kom jobbet med radio och TV. Det var en förmån att jag fick vara med och bygga upp en svensk enhet i TV – fast först efteråt gick det upp för mej att det blev alltför mycket. Och så märkte jag också att mitt sätt att se på livet var annorlunda än de flesta arbetskamraternas.
– Men det var därifrån som den tredje ”väckelsen” kom – i form av en hjärnblödning som satte stopp för mitt arbete. Vi hade just flyttat till Kristuskyrkans hus. Vid sista besöket hos läkaren sa han: ”Om du vill bevara hälsan, måste du finna en stadig grund.” På hemvägen såg jag kyrkans torn och visste: Nu har jag kommit hem!
– Församlingen är mitt hem. Jag är tacksam för de uppgifter jag fått, det har varit ett förtroende och en glädje, det har gett innehåll och mening i mitt liv.
Församlingen är som ett hemligt förråd som jag har i min ryggsäck. Den skyddar mej mot det som är ont. Jesus är med mej alla dagar. Och jag kan avsluta varje kväll med att tacka!
Kaikka Växby
Öivind Nyquists begravningsgudstjänst hålls i Kristuskyrkan 24 februari kl. 14. Om du vill vara med också på minnesstunden, anmäl dig senast 18.2 till kaikka.vaxby@gmail.com