Frid Vänner!

18.03.2022 kl. 08:21
Denhär vintern har jag tänkt mycket på frid, den tredje ingrediensen i kakan Andens frukt Gal 5:22, om liknelsen tillåts. Jag har tänkt på hur viktigt det är att vi har frid, inte stressar och ”håsar” fram. Det är så mycket som då riskerar att gå fel och gå sönder. Vi märker inte hur saker kunde göras på ett enklare sätt, vi blir irriterade på mänskor i vår omgivning. Helt allmänt blir det lätt så att vi tillför väldigt lite, positivt i alla fall.

Frid, det är ju ett ljuvligt ord som i sej förmedlar sin egenskap. Frid är harmoni, Shalom. Det är trygghet, tillit, tillförsikt. Frid är något vackert. T.ex i ett vackert landskap kan vi uppleva frid. Frid är också startpunkten för något nytt, en bas för kreativitet.

Främst av allt är frid något som Jesus är, har och som han ger oss. I Joh 14:27 säger han: ”Frid lämnar jag efter mej åt er. Min frid ger jag er. Inte ger jag er en sådan frid som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa.” ”Min frid”, säger Jesus. Det är som en karamell att suga på, begrunda och ta in.

Ibland säger vi att ”nu ska vi stilla oss o be”. Gud är suverän, han kan möta någon i en bil i hög fart. Men det vanliga är att när vi stillar ner oss och ber, söker Gud talar han till oss. Då finns det liksom förutsättningar för att vi ska höra honom och att det han säger ska sjunka in i oss.

Att behålla friden är en utmaning. Ett favoritbibelställe för många av oss är Fil 4:4-8. Verserna 6-7 går såhär: ”Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid som övergår allt förstånd bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.” Här får vi ett koncept för att behålla friden, att i bönen barnsligt säga: ”Pappa jag vill ...” och veta att han lyssnar och handlar. Här nämns också den övernaturliga friden, Guds frid. Den bevarar våra tankar i Jesus. Då bevaras vi i friden.

Med friden har vi något att tillföra. Vi har ett lugn att se vad som behöver göras. Förhoppningsvis får vi stilla oroliga hjärtan runt omkring oss. Friden får rinna som ett stilla vatten och släcka törst, stilla hunger (både andligt o kroppsligt), uppliva, trösta, ge mod, styrka.

I vår oroliga tid, hur skulle det vara om vi igen började hälsa varandra med FRID när vi möts? Inte slentrianmässigt utan som något vi delar med oss av. Vi skulle först göra oss medvetna om Jesu frid som vi fått som gåva och sedan ge den som gåva, verkligen önska någon fridens verklighet. Då kunde vi få bli fridens redskap för varandra och vidare ut bland alla mänskor vi möter.

Frid Vänner!

Solveig Somero

Mamma till tonåringar

Hans Växby