Kristna är oense – men enhet är inte ett val

16.09.2022 kl. 12:26
"Endast i människornas omvändelse finns det hopp för världen", så började Jonathan Welby, ärkebiskopen av Canterbury, sin hälsning till kyrkornas världsråds generalförsamling. Och jag tror, att de flesta höll med. Men när representanter från mer än 320 kyrkosamfund från olika delar av världen möts finns det mer än tillräckligt att vara oense om. För kristna tänker och tror olika, så har det varit ända från början, oenigheten finns i Nya testamentet och genom hela kyrkohistorien.

Är det möjligt att vara oense och ändå leva i enhet med varandra? Är enhet i mångfald möjlig.

Kanske beror svaret på hur djup och viktig oenigheten är. 

Duktiga pastorer och teologer studerar Bibeln och kommer fram till mycket olika slutsatser. Även teologer som tydligt hävdar att de betraktar Bibeln som Guds ord och står på dess grundval når olika förståelser. 


Pastorer får inte gifta sig – pastorer får gifta sig. Nådegåvor är betydelsefulla och i funktion i kyrkan idag – nådegåvorna upphörde med de sista apostlarna och gavs bara till kyrkan för en tid. 

Endast ett dop på grundval av personlig medveten bekännelse är ett sant kristet dop - dopet är Guds gåva till alla barn som bärs till dopet på sina föräldrars bekännelse. 

Människan lever som förlåten syndare i spänningen mellan synd och nåd, och hon måste alltid hålla fast vid syndernas förlåtelse – genom sin nåd utför Gud ett helande verk i den kristna, där kärleken gradvis blir den dominerande kraften. Vi är alla utvalda för frälsning genom Jesus Kristus - Gud har förutbestämt vissa för frälsning och andra för fördömelse, det är gömd i Guds visdom. Maria gudaföderskan är det största helgonet i kyrkan och en förebild för oss alla, vi tillber henne och ber henne be för kyrkan och för oss – Maria sa ja till att föda Guds Son Jesus, och hon är en viktig förebild för oss i att följa Guds vilja.  

Det finns många exempel på djupa och betydelsefulla skillnader mellan kyrkor och mellan kristna. Alla kristna kyrkor som bekänner tron på den treeniga Guden enligt de stora ekumeniska bekännelserna, den Nicenska Trosbekännelsen och den Apostoliska Trosbekännelsen hävdar att Bibeln är grunden för kyrkans tro och lära. Ändå tänker och tror vi på olika sätt - Vissa kyrkosamfund kan fira gudstjänst och ha gemenskap med varandra utan svårigheter, men det finns andra kyrkosamfund som de inte kan fira gudstjänst med eftersom de döper om. Vissa kyrkosamfund kan inte ha nattvard med andra kyrkor eftersom de inte erkänner att deras ämbete och ordination är i den apostoliska successionen, det vill säga kan spåras hela vägen tillbaka till apostlarna. Vissa vill inte fira gudstjänst med vissa andra därför att de accepterar kvinnliga pastorer eller därför, att de är kvinnliga pastorer. Och meningsskiljaktigheterna fortsätter, men tillbaka till ärkebiskop Welby.

Justin Welby utmanade våra meningsskiljaktigheter och splittringar inför den aktuella verkligheten och sa "I en värld som står inför djupare och bredare kriser än kanske någonsin tidigare har kyrkorna inte längre råd med lyxen att vara splittrade."  vi kommer inte att ha något svar att ge när vi, mot bakgrund av klimatförändringarna och ett hotande kärnvapenkrig, står inför Kristi dom."

Justin Welby påminde mig om att enighet inte är ett val, utan en kallelse och en nödvändighet. Världen omkring oss behöver kyrkan – den behöver inte vår splittring, men den behöver se att vi älskar varandra och att vi bryr oss om den värld vi är en del utav.

Christian Alsted

Hans Växby

David och grottan

Adullams grotta, en plats som nämns i första Samuelsboken, låg i Juda bergsbygd, i ett ingenmansland mellan Juda och filistéernas område. Det var ett underjordiskt grottsystem av kalksten ca 10km från Betlehem. Grottan låg på en höjd, omgiven av landskapet.Läs mera »
28.04.2023 kl. 11:24

Himlen backar upp dej!

Jag gillar att söka upp vad olika ord egentligen betyder och ibland hittar jag riktiga ögonöppnare. Den här gången vill jag ge dej ett sådant ord. Läs mera »
28.04.2023 kl. 09:16

Tro på det otroliga

Under påsken uppmanas vi att tro på det otroliga. I den bibliska berättelsen hävdas det att det omöjliga är möjligt - det som aldrig skulle kunna hända har hänt - Jesus har uppstått från de döda. Döden förstår vi, vi kanske inte gillar den, men vi känner igen den - och det finns mer än tillräckligt med död i vår värld.Läs mera »
06.04.2023 kl. 23:49

Gå - gå för din egen skull

Många berättelser i Bibeln handlar om uppbrott. Människor möter Gud och får utmaningen att konkret stiga ut ur det gamla och in i något nytt. Vi ser det i gammaltestamentliga berättelser som Mose vid den brinnande busken eller Abraham som uppmanas att lämna sitt land och sitt folk.Läs mera »
29.03.2023 kl. 19:21

Gud i vårt livsspår

I skrivandets stund är det fortfarande mycket vintrigt väder i vår del av landet, trots att vi redan är i mars månad. Jag har varit och skidat några gånger under vintern med vår 5-åriga son. Läs mera »
17.03.2023 kl. 18:31

Kyrkkaffet

Jag satt vid datorn häromdagen för att uträtta ett ärende. Och det slog mig hur många saker jag gör nu för tiden utan att träffa andra människor. Jag betalar alla räkningar på datorn. Förr gick jag till banken ett par kvarter neråt gatan. Jag växlade några ord med någon i kön och blev bekant med bankfunktionärerna. En av dem hade en dotter som gick på samma klass i skolan som vår son. Den här gången skulle jag behöva köpa nya strängar till min gitarr. Det skulle ta en kvart med bilen ut på Ringväg 3 eller en halvtimma med buss in till centrum, men…Läs mera »
10.03.2023 kl. 20:00

Prisa Gud - för att orka!

Jag har en del afrikanska vänner och det är mycket hos dem jag beundrar. En sak är deras förmåga att glädja sig oavsett omständigheterna. Jag har sett det i Kenya på gudstjänster, men också här när afrikanska vänner besökt oss. Mitt i alla former av nöd och fattigdom och brist kan de jubla, dansa och fröjda sig så det står härliga till.Läs mera »
24.02.2023 kl. 09:24

Kvalitet

Det bästa sättet att få någon att känna sig utanför är att börja en samling med att säga: ”Och nu ska vi sjunga en sång som alla kan.” Inga sångböcker, ingen text på storskärmen! Alla kan ju den! Alla utom nykomlingen.” Hen står där och tittar på när alla klämmer i med hög röst och stor glädje. Hen undrar säkert om det var en så bra idé att komma hit. Bara ett exceptionellt bra möte i övrigt kan rädda nykomlingen från ett beslut att aldrig komma tillbaka till denna inåtvända och exkluderande gemenskap. Läs mera »
03.02.2023 kl. 20:00

Bunden vid en stolpe?

Det lär vara så att om man binder en elefant vid en stolpe så länge elefanten är liten så kommer den att stå där, också senare i livet när den har blivit vuxen. Vanan vid stolpen gör att elefanten lär sig tänka: härifrån kan jag aldrig ta mig lös.Läs mera »
26.01.2023 kl. 15:23

Till vem skrevs sången?

Poesin i våra sånger ska inte underskattas. Vi predikanter kan använda de rätta orden, men poeten har förmågan att hitta de vackra orden i sköna kombinationer. Och skönheten är ett av de sätt som Gud uppenbarar sig på! Läs mera »
05.01.2023 kl. 19:00

För att tända ljus…

I början av december besökte jag Ukraina för tredje gången i år. Situationen blir allt värre och kriget tar hårt på pastorernas och ledarnas styrka. Trots detta pågår ett fantastiskt arbete med gästfrihet för andra ukrainare och omsorg om människor i samhället. I kyrkorna samlas människor för gudstjänst, bönemöten och till och med ungdomsarbete, och där det inte är möjligt att träffas personligen träffas människor på nätet. På grund av de omfattande attackerna mot kritisk ukrainsk infrastruktur är elförsörjningen instabil, ofta avbruten i flera timmar, och på kvällen blir det kolmörkt. Det är farligt att gå i de mörka gatorna i städerna. Läs mera »
30.12.2022 kl. 18:38

En totalförvandling

England 1642. En liten pojke, Isaac, föds i ett hus i Lincolnshire och får en riktigt dålig start i livet. Redan innan han föds dör hans pappa, vilket lämnar hans mamma i ett tufft utgångsläge, rent ekonomiskt. Dessutom är Isaac för tidigt född, vilket gör honom svag och sjuk som barn.Läs mera »
23.12.2022 kl. 20:26

Vi kan ta det så olika

Jag gick på Mannerheimvägen en eftermiddag i december för några år sedan. Julbelysningen på Sokos påminde om att Julen står för dörren. Jag hade just varit i en butik, och jag log för mej själv, eftersom julsångerna hade varit så härliga att lyssna till. På gatan kom tre ungdomar från vår ungdomsklubb ”Basic”. Vi stannade för att byta några tankar. ”Och här går du och julstressar”, sade en av pojkarna. Jag blev häpen.Läs mera »
16.12.2022 kl. 20:00

Att hålla koll på tiden

När jag fyllde sju år fick jag min första klocka, ett grönt armbandsur som jag verkligen gillade. På den tiden använde alla klockor och vi bestämde tider när vi skulle träffas - allt med klockornas hjälp.Läs mera »
21.11.2022 kl. 08:30

Det finns bara ett medel mot sorg...

Hemma hos oss har vi en vägg med bilder av flera generationer av vår familj. Hälften av dem har dött för flera år sen. Ibland stannar jag upp och tittar på bilderna, min pappa är där, min morfar, mormor, min svärfar och jag tänker på dem och minns dem. Genom livet är det många fler, som jag har känt och uppskattat. Det finns även människor, som jag inte har känt, men som ändå har haft stor betydelse och inflytande på mig med sina ord, sina tankar och sin musik – de känns nästan som personliga vänner.Läs mera »
14.11.2022 kl. 20:14

Pusselbiten

På höstlovet för ett par veckor sen gjorde vi i vår familj ett 1000-bitars pussel och ett 500-bitars pussel.Läs mera »
03.11.2022 kl. 22:07

Liturgi

Tore hade varit i USA ett helt år och studerat och nu kom han tillbaka till Överås, Metodistkyrkans teologiska seminarium i Göteborg. – Alla våra gudstjänster har liturgi! Det är bara en fråga om vilken liturgi vi använder, sa han. Vi var alla chockade. De flesta av oss var från de lågkyrkliga församlingarna i Norge. Själv kom jag från det som skulle kunna kallas en mellankyrklig församling med metodistiska mått mätt. Och det tog en stund innan vi förstod vad han menade.Läs mera »
28.10.2022 kl. 07:00

Att utveckla rötter

Jag är ingen aktiv odlare och sätter inte mycket tid på växter. Men förra vårvintern testade jag en sak i caféet i min kyrka. Jag köpte en murgröna och många olika sorters små glasvaser. Sen klippte jag loss murgrönans alla kvistar och satte en liten kvist i varje vas. Allt eftersom tiden gick hände det grejer i vaserna. De små kvistarna trivdes tydligen i vattnet. När sommaren kom hade rötter utvecklats och det grönskade ordentligt. Läs mera »
21.10.2022 kl. 08:44

Händer

Händer är kanske ett av det viktigaste vi har, skriver Pikkis Sederlöf, och leder oss vidare i en reflektion.Läs mera »
14.10.2022 kl. 06:00

Tacksamhet och glädje - en bön

Att få vara tacksam hör till ett positvt sinnelag. Det betyder INTE att livet skulle vara utan motgångar och problem. Kampen kan nog så hård ändå. Med en positiv kampanda får problemen kraft att söka en lösning. Det kallas att växa som människa. Det gör ont att växa och lämna det gamla och komma in en ny fas av livet. Men TACK är ett ord med styrka och hopp.Läs mera »
30.09.2022 kl. 19:55

Respons

Den här hösten har jag tänkt en del på det lilla ordet respons. När Jesus sänder ut sina lärjungar den första gången används ett intressant uttryck. Det syns inte i de normala bibelöversättningarna, men det grekiska ord som används i grundtexten, ordet ”axios”, kan översättas på ett flertal sätt och därför öppna vyer.Läs mera »
22.09.2022 kl. 09:07

Ny serie: Att leda en församling

Hur bygger man en församling för framtiden? En församling som förstår sitt uppdrag, som är varm, modig och klarar generationsväxlingar? Camilla Klockars har varit pastor i över 30 och i en ny serie på Himlen TV7 delar hon med sig av sina erfarenheter. I tio korta avsnitt ger hon nycklar till hur man formar ett andligt ledarskap som är både strategiskt och hållbart.Läs mera »
19.09.2022 kl. 16:28

Att behålla friden

Friden, ja det räcker till att begrunda den ur många synvinklar. I sommar har jag, av förekommen anledning, tänkt på att bevara friden, kanske fred.Läs mera »
09.09.2022 kl. 17:24

Vi är de

Vid ett besök i USA kom jag att samtala med en man som var ganska kritisk mot sin Metodistkyrka. ”Vi är inte längre en väckelserörelse,” sa han, och jag kunde hålla med honom om mycket av det som han menade vi hade tappat bort. Men så sa han: ”Förfallet började med att den Sociala trosbekännelsen kom in i vår kyrka vid förra sekelskiftet.” Det han hänvisade till började med att…Läs mera »
02.09.2022 kl. 07:00