En temperatur där nyfödda trivs

05.07.2022 kl. 14:38
Guds rike handlar om sådd och skörd och alla som sysslat med sånt vet att temperaturen är väldigt avgörande om man vill få saker och ting att växa. Vi sår inget i jorden när snön faller i december, vi sår på våren då värmen kommit och jorden mjuknat. Detsamma är principen i det andliga arbetet, tror jag.

Problemet är att vi människor har en otrolig kapacitet: Vi kan överleva i mycket olika temperaturer. I Sibirien har man uppmätt -65 grader och folk har klarat det. Och 1913 uppmättes +56 grader i Death Valley i östra Kalifornien. Vår skala är med andra ord mycket bred. Detta är kanske också vårt problem, vi kan i princip klara alla möjliga temperaturer, också på församlingsnivå, om vi pressar oss själva och är tillräckligt överlåtna till systemet. Vi kan klara irriterade relationer och dålig stämning. Vi kan klara tung atmosfär och torra gudstjänster. Men när det gäller nyfödda andliga barn är situationen en annan. Småbarn kräver sina temperaturer. Vår kallelse är uttryckligen att se till att nyfödda får växa upp i varma, sköna miljöer.

Det berättas om 1800-tals läkaren Étienne Stéphan Tarnier, som jag återkommit många gånger till i min undervisning, att han såg en äggkläckningsmaskin på en utställning i Paris en gång. På den tiden, efter det fransk-tyska kriget, var födslotalen låga. Étienne fick idén att göra en "äggkläckningsmaskin" för småbarn och han uppfann därför kuvösen. Genom den har många nyfödda barn hållits kvar i livet, även om de kanske fötts för tidigt. Värmen och renheten i kuvösen gör sitt.

En ljum, småtrevlig församling

En viktig text i Uppenbarelseboken presenterar församlingen i Laodikea och de problem den hade med just temperaturen (3:14-20). Den var ljum, varken varm eller kall. Den var kanske lite småtrevlig, på en ytlig nivå var relationerna helt acceptabla, men församlingen präglades inte av någon kärlek eller eld precis. Passionen för Guds rike fattades.

Den hade dessutom överhuvudtaget ingen självkännedom eller bedömningsförmåga gällande läget. Den trodde något helt annat om sej än vad situationen  verkligen var. Gud sa till dem: ”Du säger: Jag är rik, jag har fått rikedom och behöver ingenting. Och du förstår inte att just du är eländig, ynklig, fattig, blind och naken” (3:17). För att korrigera tillståndet och hela församlingen erbjöd Gud bland annat salva att smörja ögonen med så att den skulle kunna se (3:18). Den salvan behövdes för att de skulle kunna få en sann bild av läget.

Undersök temperaturen

Om vi vill se andliga barn födas och hållas vid liv, om vi vill se församlingar växa och utvecklas, då behöver vi först av allt kontrollera temperaturen i de miljöer vi rör oss i. Vi kanske, bildligt talat, klarar sibiriska temperaturer, men en människa som just börjat söka sej närmare Jesus behöver komma till en miljö som är kärleksfull och varm. Annars drar hon iväg från oss och det är helt förståeligt.

Låt oss därför ställa frågan: Hur känns det för en ny att stiga in hos oss? Är stället verkligen präglat av Guds kärlek? Är vi bra på att ta hand om varann? Finns en andlig nöd för människor eller har vi utvecklats till en trevlig liten klubb som inte har så jättemycket att ge rent andligen i denna tid?

När Jesus undervisar om ändtiden tar Han också fram detta gällande temperatur. Han säger: ”...eftersom laglösheten ökar kommer kärleken att kallna hos de flesta” (Matt.24:12). Ändtiden kommer att präglas av kalla hjärtan. I värsta fall har vi under årens lopp utvecklats till att bli tuffa och sega, människor som klarar svala, dragiga  miljöer, ungefär som man gör i Sibirien. Det kan i sej verka imponerande men jag tror att den egenskapen är mycket alarmerande. Vi behöver söka Gud. Vi behöver få en nöd för våra egna liv. Och jag inkluderar mej själv i den tanken.

Guds välsignelse över din sommar!

Camilla Klockars

 

 

 

 

 

 

 

 

Gud i vårt livsspår

I skrivandets stund är det fortfarande mycket vintrigt väder i vår del av landet, trots att vi redan är i mars månad. Jag har varit och skidat några gånger under vintern med vår 5-åriga son. Läs mera »
17.03.2023 kl. 18:31

Kyrkkaffet

Jag satt vid datorn häromdagen för att uträtta ett ärende. Och det slog mig hur många saker jag gör nu för tiden utan att träffa andra människor. Jag betalar alla räkningar på datorn. Förr gick jag till banken ett par kvarter neråt gatan. Jag växlade några ord med någon i kön och blev bekant med bankfunktionärerna. En av dem hade en dotter som gick på samma klass i skolan som vår son. Den här gången skulle jag behöva köpa nya strängar till min gitarr. Det skulle ta en kvart med bilen ut på Ringväg 3 eller en halvtimma med buss in till centrum, men…Läs mera »
10.03.2023 kl. 20:00

Prisa Gud - för att orka!

Jag har en del afrikanska vänner och det är mycket hos dem jag beundrar. En sak är deras förmåga att glädja sig oavsett omständigheterna. Jag har sett det i Kenya på gudstjänster, men också här när afrikanska vänner besökt oss. Mitt i alla former av nöd och fattigdom och brist kan de jubla, dansa och fröjda sig så det står härliga till.Läs mera »
24.02.2023 kl. 09:24

Kvalitet

Det bästa sättet att få någon att känna sig utanför är att börja en samling med att säga: ”Och nu ska vi sjunga en sång som alla kan.” Inga sångböcker, ingen text på storskärmen! Alla kan ju den! Alla utom nykomlingen.” Hen står där och tittar på när alla klämmer i med hög röst och stor glädje. Hen undrar säkert om det var en så bra idé att komma hit. Bara ett exceptionellt bra möte i övrigt kan rädda nykomlingen från ett beslut att aldrig komma tillbaka till denna inåtvända och exkluderande gemenskap. Läs mera »
03.02.2023 kl. 20:00

Bunden vid en stolpe?

Det lär vara så att om man binder en elefant vid en stolpe så länge elefanten är liten så kommer den att stå där, också senare i livet när den har blivit vuxen. Vanan vid stolpen gör att elefanten lär sig tänka: härifrån kan jag aldrig ta mig lös.Läs mera »
26.01.2023 kl. 15:23

Till vem skrevs sången?

Poesin i våra sånger ska inte underskattas. Vi predikanter kan använda de rätta orden, men poeten har förmågan att hitta de vackra orden i sköna kombinationer. Och skönheten är ett av de sätt som Gud uppenbarar sig på! Läs mera »
05.01.2023 kl. 19:00

För att tända ljus…

I början av december besökte jag Ukraina för tredje gången i år. Situationen blir allt värre och kriget tar hårt på pastorernas och ledarnas styrka. Trots detta pågår ett fantastiskt arbete med gästfrihet för andra ukrainare och omsorg om människor i samhället. I kyrkorna samlas människor för gudstjänst, bönemöten och till och med ungdomsarbete, och där det inte är möjligt att träffas personligen träffas människor på nätet. På grund av de omfattande attackerna mot kritisk ukrainsk infrastruktur är elförsörjningen instabil, ofta avbruten i flera timmar, och på kvällen blir det kolmörkt. Det är farligt att gå i de mörka gatorna i städerna. Läs mera »
30.12.2022 kl. 18:38

En totalförvandling

England 1642. En liten pojke, Isaac, föds i ett hus i Lincolnshire och får en riktigt dålig start i livet. Redan innan han föds dör hans pappa, vilket lämnar hans mamma i ett tufft utgångsläge, rent ekonomiskt. Dessutom är Isaac för tidigt född, vilket gör honom svag och sjuk som barn.Läs mera »
23.12.2022 kl. 20:26

Vi kan ta det så olika

Jag gick på Mannerheimvägen en eftermiddag i december för några år sedan. Julbelysningen på Sokos påminde om att Julen står för dörren. Jag hade just varit i en butik, och jag log för mej själv, eftersom julsångerna hade varit så härliga att lyssna till. På gatan kom tre ungdomar från vår ungdomsklubb ”Basic”. Vi stannade för att byta några tankar. ”Och här går du och julstressar”, sade en av pojkarna. Jag blev häpen.Läs mera »
16.12.2022 kl. 20:00

Att hålla koll på tiden

När jag fyllde sju år fick jag min första klocka, ett grönt armbandsur som jag verkligen gillade. På den tiden använde alla klockor och vi bestämde tider när vi skulle träffas - allt med klockornas hjälp.Läs mera »
21.11.2022 kl. 08:30

Det finns bara ett medel mot sorg...

Hemma hos oss har vi en vägg med bilder av flera generationer av vår familj. Hälften av dem har dött för flera år sen. Ibland stannar jag upp och tittar på bilderna, min pappa är där, min morfar, mormor, min svärfar och jag tänker på dem och minns dem. Genom livet är det många fler, som jag har känt och uppskattat. Det finns även människor, som jag inte har känt, men som ändå har haft stor betydelse och inflytande på mig med sina ord, sina tankar och sin musik – de känns nästan som personliga vänner.Läs mera »
14.11.2022 kl. 20:14

Pusselbiten

På höstlovet för ett par veckor sen gjorde vi i vår familj ett 1000-bitars pussel och ett 500-bitars pussel.Läs mera »
03.11.2022 kl. 22:07

Liturgi

Tore hade varit i USA ett helt år och studerat och nu kom han tillbaka till Överås, Metodistkyrkans teologiska seminarium i Göteborg. – Alla våra gudstjänster har liturgi! Det är bara en fråga om vilken liturgi vi använder, sa han. Vi var alla chockade. De flesta av oss var från de lågkyrkliga församlingarna i Norge. Själv kom jag från det som skulle kunna kallas en mellankyrklig församling med metodistiska mått mätt. Och det tog en stund innan vi förstod vad han menade.Läs mera »
28.10.2022 kl. 07:00

Att utveckla rötter

Jag är ingen aktiv odlare och sätter inte mycket tid på växter. Men förra vårvintern testade jag en sak i caféet i min kyrka. Jag köpte en murgröna och många olika sorters små glasvaser. Sen klippte jag loss murgrönans alla kvistar och satte en liten kvist i varje vas. Allt eftersom tiden gick hände det grejer i vaserna. De små kvistarna trivdes tydligen i vattnet. När sommaren kom hade rötter utvecklats och det grönskade ordentligt. Läs mera »
21.10.2022 kl. 08:44

Händer

Händer är kanske ett av det viktigaste vi har, skriver Pikkis Sederlöf, och leder oss vidare i en reflektion.Läs mera »
14.10.2022 kl. 06:00

Tacksamhet och glädje - en bön

Att få vara tacksam hör till ett positvt sinnelag. Det betyder INTE att livet skulle vara utan motgångar och problem. Kampen kan nog så hård ändå. Med en positiv kampanda får problemen kraft att söka en lösning. Det kallas att växa som människa. Det gör ont att växa och lämna det gamla och komma in en ny fas av livet. Men TACK är ett ord med styrka och hopp.Läs mera »
30.09.2022 kl. 19:55

Respons

Den här hösten har jag tänkt en del på det lilla ordet respons. När Jesus sänder ut sina lärjungar den första gången används ett intressant uttryck. Det syns inte i de normala bibelöversättningarna, men det grekiska ord som används i grundtexten, ordet ”axios”, kan översättas på ett flertal sätt och därför öppna vyer.Läs mera »
22.09.2022 kl. 09:07

Ny serie: Att leda en församling

Hur bygger man en församling för framtiden? En församling som förstår sitt uppdrag, som är varm, modig och klarar generationsväxlingar? Camilla Klockars har varit pastor i över 30 och i en ny serie på Himlen TV7 delar hon med sig av sina erfarenheter. I tio korta avsnitt ger hon nycklar till hur man formar ett andligt ledarskap som är både strategiskt och hållbart.Läs mera »
19.09.2022 kl. 16:28

Kristna är oense – men enhet är inte ett val

"Endast i människornas omvändelse finns det hopp för världen", så började Jonathan Welby, ärkebiskopen av Canterbury, sin hälsning till kyrkornas världsråds generalförsamling. Och jag tror, att de flesta höll med. Men när representanter från mer än 320 kyrkosamfund från olika delar av världen möts finns det mer än tillräckligt att vara oense om. För kristna tänker och tror olika, så har det varit ända från början, oenigheten finns i Nya testamentet och genom hela kyrkohistorien. Är det möjligt att vara oense och ändå leva i enhet med varandra? Är enhet i mångfald möjlig.Läs mera »
16.09.2022 kl. 12:26

Att behålla friden

Friden, ja det räcker till att begrunda den ur många synvinklar. I sommar har jag, av förekommen anledning, tänkt på att bevara friden, kanske fred.Läs mera »
09.09.2022 kl. 17:24