Dröm med mig

25.03.2022 kl. 10:25
Jag slötittade på en del av svenska eurovisionsfinalen. Men jag blev klarvaken när det kom till mellanakten. Vanligtvis är det ett humoristiskt shownummer som är lätt att klara sig utan. Men den här gången stod den unga svenska poeten Sara Nazari och framförde det hon kallar Spoken word. En tre och en halv minuter lång dikt rakt upp och ner utan åthävor! Den hette visserligen Dröm med mig, men hon stod för det enda som hade med vår vardagsverklighet att göra i en enda lång kväll av glitter och verklighetsflykt.

Den som vuxit upp med de bibliska berättelserna[1], kan få intrycket att drömmar är en vardaglig förmedlare av Guds vilja. Vi har Jakobs dröm i Betel och änglarna på stegen mellan himmel och jord. Vi har Josefs liv, hans egna drömmar och hans tydning av Faraos drömmar som på ett avgörande sätt påverkade två folks historia. Vi har Daniel som under den babyloniska fångenskapen tyder Nebukadnessars dröm. Och det finns fler exempel i Gamla testamentet.

I Nya testamentet vägleder Gud genom drömmar både hur de vise männen ska ta en annan väg hem och att Josef och Maria ska ta med sig den nyfödde Jesus och fly undan Herodes till Egypten. Och på första pingstdagen knyter Petrus ihop det gamla och framtiden genom att citera profeten Jonas förutsägelse: ”Det skall ske i de sista dagarna, säger Gud, att jag utgjuter min ande över alla människor. Era söner och döttrar skall profetera, era unga män skall se syner och era gamla män ha drömmar.”

Men i själva verket har Bibeln en mycket restriktiv hållning till drömmar. Det är en himmelsvid skillnad mellan den och de sidor på nätet som erbjuder drömtydning och symboltolkning! Jeremia varnar för de människor som är vilseledda av sina egna drömmar. ”Låt inte lura er av profeterna bland er eller av era spåmän och bry er inte om drömmarna de drömmer.” Bibeln påminner om att drömmar ”flyger bort” och ”är borta när man vaknar”. Det är inte så att allt vi drömmer är vägledning från Gud för våra liv. Drömmar är vaga och vi kan sällan drar slutsatser för morgondagen ur dem. 

Vi innebär då budskapet på pingstdagen till oss idag?

Det viktigaste är kanske att se sammanhanget för Petrus tal. Det är inte vilken sabbat som helst. Det är på den första pingstdagen han talar! Det är när Gud ”utgjuter” sin ”ande över alla människor” som gudsdrömmarna föds. De ungas ”syner” och de gamlas ”drömmar” är visioner om det som Gud vill ha förverkligat!

När en enskild person söker Guds vilja för sitt liv är det i en nära vandring med den Uppståndne som ledningen erfars. När en församling längtar efter väg framåt i glädje och fruktbärande verksamhet är det i ödmjukhet inför Gud som konturerna börjar skönjas. När ett kyrkosamfund undrar hur vägen går vidare är det när de ungas syner och de gamlas drömmar går in i varandra som nästa steg kan tas.

Och så är jag tillbaka i soffan framför den svenska eurovisionsfinalen och undrar vad Gud vill med mig och världen fjorton mardrömsdagar efter krigsutbrottet i Ukraina. En teologisk fundering om drömmar i Bibeln var kanske inte det viktigaste. Nej, men, ”Människa, du har fått veta vad det goda är, det enda Herren begär av dig: att du gör det rätta, lever i kärlek och troget håller dig till din Gud.” Och Jesus svar på frågan om det viktigaste budet: ”Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd.  Detta är det största och första budet.  Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv.  På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna.” Samt livsvisdomen ”Saliga de som håller fred, de skall kallas Guds söner.”

Fred, rätt och rättfärdighet, försoning, kärlek… Det är Gudsdrömmen, det är människodrömmen, det är Guds viljas förverkligande vi sträcker oss mot. Dröm med mig!

Hans Växby

Bild: яғ ★ design

Feedback kan sändas till hans.vaxby[at]gmail.com

[1] Citat och hänvisningar till Bibeln i den här artikel kommer från 1 Mos 28, 1 Mos 37 och 41, Dan 2, Matt 2, Apg 2, Jer 29, Job 20 och Ps 73, Apg 2, Mika 6, Matt 22 samt Matt 5.

Örnen och boet

Bibelns örntexter återvänder jag regelbundet till. Ta tex den här: ”Som en örn väcker upp sitt bo och svävar över sina ungar, så bredde han ut sina vingar...” (5 Mos. 32:11). Bilden som tecknas är örnen som susar över boet och gör allt för att locka sina ungar att flyga. Förstås ligger det inbyggt i örnungen att den ska ut och pröva vingarna, den kanske tom längtar efter det, innerst inne. Men något i texten får mig att tänka att det kan finnas en viss tveksamhet hos ungen som gör att örnmamman verkligen behöver väcka upp boet och ungen. Texten talar om hur hon svävar över örnhemmet för att få något att hända.Läs mera »
05.04.2022 kl. 11:29

Frid Vänner!

Denhär vintern har jag tänkt mycket på frid, den tredje ingrediensen i kakan Andens frukt Gal 5:22, om liknelsen tillåts. Jag har tänkt på hur viktigt det är att vi har frid, inte stressar och ”håsar” fram. Det är så mycket som då riskerar att gå fel och gå sönder. Vi märker inte hur saker kunde göras på ett enklare sätt, vi blir irriterade på mänskor i vår omgivning. Helt allmänt blir det lätt så att vi tillför väldigt lite, positivt i alla fall.Läs mera »
18.03.2022 kl. 08:21

Överraskad av Gud?

Det kan ta tid att lära känna Guds röst. Samuel fick samma tilltal tre gånger. De två första gångerna trodde han att det var prästen Eli som ropade på honom. Eli gav pojken det goda rådet att han skulle gå tillbaka till sin sovplats och be om att få tilltalet på nytt. Det säger oss något om Guds tålamod och goda pedagogik. Läs mera »
03.03.2022 kl. 10:38

Seriously?

Seriously? Menar du det? Riktigt på allvar? Läs mera »
26.02.2022 kl. 10:56

Om att använda sin plattform

Jag gillar Greta Thunberg. År 2020 gav hon en intervju i National Geographic och sa bland annat: ”Alla resurser jag har kommer att försvinna en dag. Jag kommer inte att vara den här personen länge. Snart tappar folk intresset för mej och jag kommer inte att vara berömd längre. Då måste jag göra nåt annat. Så jag försöker använda den här plattformen så länge jag har den”. Läs mera »
17.02.2022 kl. 21:24

Varför är inte våra kyrkor fullsatta?

Jag går i kyrkan varje söndag – vissa söndagar predikar jag och andra inte, men jag går i kyrkan alla söndagar. Jag går i kyrkan också de söndagar jag inte har lust. Varför gå i kyrkan? Varför? För att jag behöver det. Gudstjänsten är en central del av mitt liv – att vara i Guds närhet, lyssna till hans ord, be och ta emot nattvarden. Läs mera »
13.02.2022 kl. 15:16

En stilla bön

5 år är han min son. Han är frågvis och en riktig svamp. Med svamp menar jag en som samlar på sig mycket kunskap, suger in allt han hör och lär sig. Han vet mycket. Han kan mycket.Läs mera »
04.02.2022 kl. 18:34

Varför hade ingen bråttom?

Jag var på gudstjänst i Borgå i söndags och lade märke till en intressant sak. I slutet informerades vi om att det traditionsenliga kyrkkaffet var inställt. Coronarestriktionerna tillät oss att hålla gudstjänst, men inte att ha en samling där vi satt mitt emot varandra runt bord och utan masker. Det var inte svårt att acceptera, men ingen skyndade sig hem. Alla hittade någon som vi gärna ville hälsa på och prata en stund med. Några kom överens om att gå och köpa ”take away” och kom tillbaka för att äta sin lunch tillsammans. Jag skulle iväg till en ny gudstjänst i Lovisa, men inte heller jag gjorde mig någon brådska. Hur kom det sig?Läs mera »
28.01.2022 kl. 10:03

Förnyelse efter urkristet mönster

Församlingen i Antiokia var en lekfolksförsamling, grundad av lekfolk och hållen vid liv och styrd av lekfolk. Gravitationscentrum i denna församling var lekfolket. Heltidsarbetarna i den kristna rörelsen, Paulus och Barnabas, var ”församlingens gäster” eller ”levde i gemenskap med församlingen där” (Apostlagärningarna 11:26 enligt två engelska översättningar). De utövade ingen överhet över den lokala församlingen, inte heller ledde de församlingen. De var ”gäster”, ”i gemenskap med församlingen”. Detta stämmer överens med det uttalade syftet och meningen med de olika ”gåvor” som Gud gav.Läs mera »
21.01.2022 kl. 09:19

Det är något speciellt med nyår – också ett Covid-nyår

Trots nästan två års liv under trycket från en global pandemi, har jag outsläcklig tro och hopp för Metodistkyrkan i Norden och Baltikum. Trots allt har målmedvetna församlingar, pastorer, diakoner och andra ledare tjänat människor i sin närhet långt utöver det vanliga.Läs mera »
14.01.2022 kl. 11:02

Mod trots stormen

År 1873 skriver Horatio Spafford sången ”It is well with my soul”. Innan han gör det händer tre dramatiska saker i hans liv. Hans fyraårige son dör i den stora branden i Chicago och samtidigt blir han själv ruinerad. Två år senare planerar han att åka till Europa med sin familj. I sista stund skickar han familjen på en båt tidigare medan han själv ska fixa några saker relaterade till det ekonomiska nederlag han just upplevt. På Atlanten krockar skeppet på vilket frun och barnen finns och Spaffords alla fyra döttrar dör. Frun, som räddas, skickar honom ett telegram med orden ”Saved alone”. Kort därefter, när Spafford reser för att träffa sin sörjande fru, blir han där på Atlanten inspirerad att skriva nämnda sång. Läs mera »
10.01.2022 kl. 11:11

Vem har helhetssynen? Och tillgång till en kraft och ett hopp som kan bryta dödläget och sätta ord på vår dröm om en rimligare värld?

Polarisering är en ohyra. Förr räckte det med att man brottades med grannens pojke så hade man det. Idag räcker det med att titta på amerikanska nyhetssändningar eller hamna i ”fel” tråd på sociala medel så har man fått det. En svårare ohyra att handskas med. Tvånget att ta absolut ställning, för eller emot, ja eller nej. Den påtvingade och destruktiva polariseringen. Läs mera »
29.12.2021 kl. 09:37

Bakåt eller framåt?

För några månader sedan fick jag till min stora glädje tag i ett exemplar av den ABC-bok jag hade när jag var liten. Skatten fanns på ett antikvariat i Sverige och eftersom jag många gånger tänkt på den under alla dessa år beställde jag den. Det jag insåg när jag fick hem boken är att man i minnet väldigt lätt förskönar bilder från det förgångna. Läs mera »
28.11.2021 kl. 11:11