Fånga Andens vind

27.05.2022 kl. 22:17
“När förändringens vindar börjar blåsa, bygger några vindskydd, medan andra bygger väderkvarnar,” lyder ett kinesiskt ordspråk.

På pingstdagens morgon var lärjungarna bakom lås och bom, upptagna av sig själva och varandra. De gick igenom sina erfarenheter och misslyckanden. Jag föreställer mig att de talade om Jesu uppståndelse och om vad han menat med att de skulle vänta i Jerusalem tills de skulle få kraft från ovan. De hade redan väntat tio dagar och visste inte hur länge de skulle vänta. Nu hade det blivit Pingst, som utgjorde avslutningen av påskfirandet och en tacksägelsefest över Guds lag och De tio budorden.

Plötsligt var väntan över – det kom hastigt, överväldigande och starkt. Det hördes plötsligt ett dån som av en stormvind som fyllde hela huset, tungor som av eld kom över dem alla, både män och kvinnor. De blev alla fyllda av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem. (Apg 1: 14 och 2:1-14). Andens vind blåste och i stället för vindskydd började de bygga väderkvarnar. 

Under pingsten firade judarna att de fått lagen och blivit ett folk, Guds folk. För Jesu efterföljare markerar pingsten att Gud skapet ett nytt folk, som så småningom började kallas kristna. Pingsten markerar kyrkans födelse, fast det säkert var en annorlunda kyrkan än de välorganiserade samfund vi känner till idag med utbildade präster, gudstjänstordningar, byggnader och aktiviteter – och till och med stora skärmar och streaming. 

Jesus hade varit själva centrum för deras gemenskap. De hade följt honom, lyssnat till honom, iakttagit honom och lärt av honom. Nu skulle de bli hans vittnen, skulle göra män och kvinnor till hans lärjungar, döpa dem i Faderns, Sonens och den Helige andes namn, lära dem allt de själva hade sett, hört och lärt av honom. Och han skulle vara med dem som Helig ande – överallt och alltid. 

På en dag växte deras antal från 120 till över 3000 människor (Apg 2:41). De blev en rörelse som fortsatte att växa explosivt och som lärjungarna och några få till blev ansvariga för. De första lärjungarna valdes att hjälpa de många människorna att bli Jesus-efterföljare. Det var en enorm uppgift som snart visade sig ännu svårare eftersom det var ett starkt motstånd från både det judiska samhället och de romerska myndigheterna. 

De första metodisterna hade en liknande upplevelse på Nyårsdagen 1739. Det var 60 personer i det så kallade Fatter Lane-sällskapet som hade varit i bön hela natten. ”Omkring klockan tre på morgonen, medan vi ännu bad, föll Guds kraft så mäktigt över oss att många ropade av glädje och många föll ner på golvet. Så snart som vi hämtat oss från den överraskande och respektingivande närvaron av Guds majestät brast vi alla ut i sång.” Så skriver John Wesley i sin dagbok om upplevelsen. 

Denna erfarenhet av den Helige ande var nyskapande. Wesley hade varit upptagen av sitt eget andliga liv, nu vändes hans uppmärksamhet till andra. Två månade senare predikade vännen och medarbetaren George Whitfield ute i det fria för de fattiga gruvarbetarna i södra England. Han inbjöd Wesley att komma och se vad som höll på att ske där. Wesley var tveksam. Han menade att gudstjänster ska hållas under ordnade förhållanden i kyrkan. Dessutom var han mån om sitt yttre och ville inte smutsa ner sina kläder. Han var introvert till sin läggning och satt hellre i biblioteket än var ute bland vanligt folk. Men trots de många invändningarna verkade den Helige ande i honom. Och när han såg de många människorna och hur de reagerade på budskapet om Jesus, insåg han att detta var Guds verk och att det var detta som var deras kallelse.

Wesley erkände sin avsky mot att predika ute i det fria, men han insåg också att det han såg var Guds verk.

"Klockan fyra på eftermiddagen samma dag gav jag efter och började med det avskyvärda att predika frälsningens glada budskap utefter vägarna. Från ett litet stånd nära staden räknade jag ungefär 3000 människor. Bibelordet jag använde var: ”Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga.”

Pingsten öppnar våra hjärtan och våra sinnen för nya perspektiv. Det finns en värld där ute. Det finns människor där ute…

Lärjungarna hade varit upptagna med sin egen gemenskap. De föredrog sitt eget och föredrog säkerheten. På samma sätt kan kyrkor stänga in sig i sig själva och bli självupptagna, fokusera bara på sig själva och att hålla fast vid och stärka det de redan har. Men vi vet alla vad som händer med ett hus som varit stängt en längre tid utan någon vädring, Det blir tung luft, kvavt, fuktigt och illaluktande.

När Andens vind blåser kan det vara frestande att bygga vindskydd, krypa ihop och stanna inomhus. Men de första kristna och de första metodisterna byggde väderkvarnar. De lät sig sättas i rörelse och de förvandlades av Andens rörelse. Låt oss göra detsamma!

Anden föll över dem och från det ögonblicket blev de modiga och beslutsamma. De talade med fasthet och styrka – och inte minst med en insikt som är mycket mer än kunskap, förståelse och erfarenhet. Anden hade fått bitarna att falla på plats. Petrus höll sin första predikan med insikt och mod och den gjorde djupt intryck på dem som lyssnade. Vad ska vi göra? frågade de. Omvänd er, börja gå i en ny riktning, låt döpa er och få förlåtelse för allt ni gjort fel. Då får ni den Helige ande som gåva. Detta gäller för er och för alla folk. (Apg 2:14 ff)

Det dröjde inte länge förrän fångenskap och avrättning blev följden av att tala högt om Jesus och hans rike. (Apg 4:1-22) Men när det gäller att älska alla människor, skydda de svaga och ta hand om dem som är i nöd kan vi inte kompromissa. När det handlar om att stå upp emot orättvisa, obarmhärtighet, hjärtlöshet, girighet, själviskhet och självtillräcklighet kan vi inte vara tysta. 

Det är förändringens Ande, förnyelsens Ande och förvandlingens Ande som blåser på pingstdagen. Det finns inte tid att bygga vindskydd. Nu måste vi bygga väderkvarnar och vi måste bygga många.  Det finns miljoner människor omkring oss som måste få höra, se, smaka och känna att Jesus, Guds son har kommit till världen, att han levde, dog och uppstod – och att han reservationslöst och obegränsat älskar alla människor i världen. 

Jag för min del är villig att bli som vem som helst och att göra vad som helst för att åtminstone någon ska lära känna Jesus (1 Kor 9:19-23). Jag tänker på samma sätt, jag är villig att göra vad som helst för att åtminstone någon ska lära känna Jesus Kristus… Och när Andens vind blåser vill jag bygga väderkvarnar.

Biskop Christian Alsted

Församlingen - en borg och en tillflyktsort

I oktober 2023 var Bernt och jag i Dubrovnik, en stad i Kroatien, där vi bland annat levde nära en stadsmur ca 2 km lång och på sina ställen 25 meter hög. Jag blev oerhört fascinerad av den borgen. Den påminde om beskydd och trygghet.Läs mera »
11.03.2024 kl. 16:35

Tro, hopp och kärlek

Vi står igen inför en ny jul och ett nytt år. De flesta av oss tycker att året rann iväg, medan andra minns tiden som långa ensamma dagar. Läs mera »
21.12.2023 kl. 20:53

Träkorset

Det var i de tiderna som vi var vintrarna i Thailand. De första åren var det bara spännande. Vi bodde i en by utanför Hua-Hin med ett femtiotal andra finländare. I början byggde vi upp vårt lilla finska samhälle, vi planerade och planterade. Vi åt tillsammans om kvällarna på olika små lokala matställen och vi gjorde utfärder på våra mopeder. Läs mera »
07.12.2023 kl. 08:47

Den andra stranden

Det var inte så länge sedan som Lovisa invigde det nya bostadsområdet Drottningstranden, på den östra sidan om Lovisaviken. Den lyckade bostadsmässan i juli gav tusentals besökare möjlighet att bekanta sig med husen och området. Den nya pontonbron förenade västra och östra sidan på ett fint sätt. Planering och förberedelser tog några år.Läs mera »
23.11.2023 kl. 09:11

Knutar och hål på vår stickning?

Jag har nyss börjat sticka en tröja och är alltså helt nybörjare inom detta med stickning. Jag är full av beundran inför personer som klarar av att sticka fina tröjor med invecklade mönster. Läs mera »
17.11.2023 kl. 19:12

Basics för en bra predikan.

En av mina passioner är att försöka träna människor att dela ord från Gud som berör, att predika. Det är ju därför vi är här som Guds folk. Här ska du få mina basics, hoppas du har nytta av dem!Läs mera »
26.10.2023 kl. 21:34
Herrens måltid del II

Bordet är dukat

När lärjungarna kom fram till Jesus och frågade: ”Var vill du att vi skall ordna för påskmåltiden åt dig?” Matt 26:17 var det den naturligaste sak i världen. Det var ungefär som när vi frågar våra vänner emot slutet av året: Var ska ni fira jul i år? Det var en del av samhällets och människornas årsrytm. Och det representerade grunden för det judiska samhället. Jesus hade dessutom något speciellt i tankarna för den här påskmåltiden, sin sista måltid (The Last Supper).Läs mera »
02.11.2023 kl. 08:48
Herrens måltid del I

Vad handlar det om?

I Lutherska kyrkan firas det varje söndag. Många frikyrkoförsamlingar firar det en gång i månaden, gärna första söndagen i månaden. Alla vet att det är nattvarden och kan konfirmationssvaren på frågan om vad det är. Men faller den bort en månad i en metodistförsamling verkar det inte vara någon som saknar den. Och ju längre man funderar desto mer osäkra blir svaren. Vad handlar det egentligen om?Läs mera »
27.10.2023 kl. 08:47

Vilka tankar får slå rot?

I vår hjärna far flertalet tankar genom systemet, varje dag. Du och jag bestämmer vilka tankar som får utrymme i oss. Tankarna är början på allt.Läs mera »
20.10.2023 kl. 14:42

Uthållighet

Uthållighet är ett svårt ord. Speciellt om man är en projektinriktad person. Men Ordet lyfter fram det igen och igen. Låt oss därför se lite på det.Läs mera »
06.10.2023 kl. 11:40

Att gråta och få bli tröstad

För de flesta av oss är livet inte alltid roligt eller enkelt. Ibland händer sånt som gör oss ledsna eller kanske hotar knäcka oss. Vi ser detsamma i urkyrkan, ofta i en mycket värre form. De är med i ett framgångsrikt arbete men omständigheterna är ytterst krävande. Apostlarna förföljs och dödas på grund av tron. Läs mera »
14.09.2023 kl. 10:20

Det som måste förändras

Vi längtar efter att se Guds rike beröra människor. För mig är den avgörande tanken: I allt det vi gör som församlingar: vad kan och bör förändras, med jämna mellanrum, för att vi ska kunna vara ett attraktivt, fungerande och effektivt redskap i Guds rike? Vad måste bevaras orört för att inget avgörande skall gå förlorat? Läs mera »
14.08.2023 kl. 15:02

På knä

Där jag vanligen rör mig ser jag inte ofta människor på knä i bön. Men under våren började tanken attrahera och jag kom tillbaka till den många gånger. Och jag tänker på uttrycket: ”Kneeling to pray often is what gives you the strength to stand”. På svenska ungefär: Bön du gör på knä ofta ger dej kraft att stå.Läs mera »
20.07.2023 kl. 09:12

Äntligen funnen!

I augusti för snart tre år sen åker kollegan Jori, som också är pastor, till nationalparken i Tiilikkajärvi i mellersta Finland för att få uppleva fyra dagar av ensamhet och tystnad i vacker natur innan semestern är slut och arbetet igen sätter igång.Läs mera »
22.06.2023 kl. 09:06

Du hinner inte?

I Bibeln finns flertalet allvarliga texter, en av dem har jag levt med under en längre tid nu. Överlag tycker jag att det kan vara bra att stanna hos en text en tid så att så många aspekter som möjligt får tala. Det finns nämligen ofta mycket mer i ett bibelord än det vi de första gångerna ser.Läs mera »
25.05.2023 kl. 13:59

Guiden

Det händer allt som oftast att en av stadsdelens guider kommer gående uppför backen till Kristuskyrkan i Främre Tölö i Helsingfors. Efter sig han en grupp intresserade människor, alla med blickarna uppåt utefter den typiska arkitekturen från sent 1920-tal. Guiden pekar och förklarar historien och vad som är vad. Och efter en stund går de vidare. Det är bra att ha en guide i livets villervalla – både för att upptäcka rikedomarna och för att hitta rätt! Det leder mina tankar till ett guldkorn…Läs mera »
12.05.2023 kl. 20:00

David och grottan

Adullams grotta, en plats som nämns i första Samuelsboken, låg i Juda bergsbygd, i ett ingenmansland mellan Juda och filistéernas område. Det var ett underjordiskt grottsystem av kalksten ca 10km från Betlehem. Grottan låg på en höjd, omgiven av landskapet.Läs mera »
28.04.2023 kl. 11:24

Himlen backar upp dej!

Jag gillar att söka upp vad olika ord egentligen betyder och ibland hittar jag riktiga ögonöppnare. Den här gången vill jag ge dej ett sådant ord. Läs mera »
28.04.2023 kl. 09:16

Tro på det otroliga

Under påsken uppmanas vi att tro på det otroliga. I den bibliska berättelsen hävdas det att det omöjliga är möjligt - det som aldrig skulle kunna hända har hänt - Jesus har uppstått från de döda. Döden förstår vi, vi kanske inte gillar den, men vi känner igen den - och det finns mer än tillräckligt med död i vår värld.Läs mera »
06.04.2023 kl. 23:49

Gå - gå för din egen skull

Många berättelser i Bibeln handlar om uppbrott. Människor möter Gud och får utmaningen att konkret stiga ut ur det gamla och in i något nytt. Vi ser det i gammaltestamentliga berättelser som Mose vid den brinnande busken eller Abraham som uppmanas att lämna sitt land och sitt folk.Läs mera »
29.03.2023 kl. 19:21